Jag har suttit och rensat bilder, och kom över dessa och insåg vad otroligt bra jag trivdes med att inte gå i skolan och bara hade hundarna att bry mig om. Att bara vara ute och gå eller ligga på gräsmattan hela dagarna. Att kunna träna hur mycket man ville när man ville med de fluffiga. Jag har precis insett att det är det jag vill. Efter gymnasiet ska jag ta och skaffa ett eget hunddagis och trivas som en gud.

Jag har också insett hur löjligt mycket jag saknar Crespo. Den fluffiga lilla skiten var så otroligt mysig, och det var så otroligt kul att se hans lycka när man kom och hämtade honom eller när han fick bada. Jag tror jag ska slänga iväg ett sms imorgon och fråga om hans matte inte behöver någon hjälp med träning.